Društvo / Society
Janez Pergar & Miro Brumat
The Slovenians and the Swedes. The Swedes and the Slovenians. How much do we really know each other? To what degree do we respect and cooperate with one another? Can it suffice to be living on the same continent and for the past decade also within the same Union, or should we do more for the inhabitants of both countries to get to know one another better, and to find the knowledge and will to create new and interesting stories based on our individual energies and experiences?
Such were the considerations of a handful of Slovenians, who had had the occasion of a more or less prolonged professional contact with Sweden and the Swedes, twenty years ago. We decided to sow and spread among our countrymen the best that we had experienced in Sweden. The Swedes’ respect for nature and for people, their noble habits and customs, their way of living, their sense of social justice and solidarity, their modesty and other virtues, which combined with their professional standards, order and responsibility at work, continue to place Sweden among the most respectable, best organized and productive countries in the world, at the same time as among those with the highest degree of interpersonal standards and respectful relationship towards nature as well as different cultures with their distinctive features and characteristics. We had set ourselves the goal to bring all of this or at least part of it to our country and its people. Our desire was to remain connected with Sweden and the Swedes as tightly as possible, to learn from them and to give back to them the best of what we ourselves master and embody.
Such preoccupations had two decades ago led a small group of enthusiasts, gathered around the legendary Majda Kobal, passionately dedicated to both medicine and Sweden, to found a society whose goal and mission had been and remains the same, encouraging friendship and connections between the Swedes and the Slovenians. Once you skim over the pages of the present miscellany, we hope you can feel the pulse of our society and establish whether the path we have walked for the past twenty years and continue to walk today has been true to the goals we had set ourselves at the beginning.
Janez Pergar,
president
Stojan Jakopič, Janez Hočevar, Jurij Pahor in Janez Bajt (z leve)
Slovenci in Švedi. Švedi in Slovenci. Se dovolj poznamo? Se cenimo in sodelujemo? Je dovolj, da sobivamo skupaj na isti celini, zadnjih deset let pa tudi v Uniji, ali pa bi morali storiti kaj več, da bi se prebivalci ene in druge države poznali bolje in bi svoje znanje in energije znali in hoteli povezovati v nove zanimive zgodbe.
Tako smo pred dvajsetimi leti razmišljali nekateri Slovenci, ki smo imeli priložnost, da nas je poklicna pot za krajše ali daljše obdobje, nekatere pa tudi za desetletje in več, povezala s Švedsko in Švedi. Sklenili smo, da bomo nekaj tistega lepega, kar smo videli in doživeli na Švedskem, poizkusili zasejati in razširiti tudi med našimi ljudmi. Spoštovanje narave in ljudi, njihovih lepih navad in običajev, načina življenja, čuta za socialo in solidarnost, skromnosti in drugih vrlin, na drugi strani pa visoka profesionalnost, red in odgovornost pri delu, skratka, vse kar Švedsko in Švede uvršča med najuglednejše, najbolje organizirane in najproduktivnejše države na svetu, a hkrati tudi med države, v katerih gojijo visoke medčloveške standarde in nadvse spoštljiv odnos do narave in ljudi, njihovih kultur in posebnosti – vse to ali vsaj delček tega smo želeli prenesti tudi v naše kraje in med naše ljudi. S Švedsko in Švedi smo želeli ostati čim bolj tesno povezani, se od njih učiti, a jim tudi vračati najboljše od najboljšega, kar premoremo ljudje v teh krajih.
Takšna razmišljanja so pred dvajsetimi leti vodila skupinico navdušencev, da smo se združeni okoli medicini predane ljubiteljice Švedske, legendarne Majde Kobal odločili, da ustanovimo društvo, katerega cilj in poslanstvo je bilo in ostaja enako, spodbujanje prijateljstva in povezovanja med Švedi in Slovenci. Ko boste prelistali ta zbornik, boste, upamo, začutili utrip našega društva in lahko sami ocenili, če je pot, ki smo jo prehodili v dvajsetih letih in po kateri hodimo še danes, skladna s cilji, ki smo si jih zastavili.
Janez Pergar
Slovener och Svenskar. Svenskar och Slovener. Vad vet vi om varandra? Vad är det som förenar, var kan vi samarbeta? Räcker det; att leva nära varandra på samma kontinent, de senaste tio åren båda som medlemmar i ett förenat Europa? Kanske skulle vi kunna göra mer; hjälpa till för att skapa vägar och sätt för manniskor som bara vill träffas eller för andra som vill och kan förmedla intressanta kunskaper. Slovener och Svenskar som bär på energier och ideer skulle kanske kunna öppna dörrar till nya historier.
Så tänkte vi då för tjugo år sedan. Några av oss tillbringade i Sverige å tjänstens vägnar bara en kortare tid, andra åter rotade sig där i decennier vilket gjorde att de knöt nära relationer till Sverige och Svenskarna. Hemma igen träffades vi och beslöt att vi vill sätta våra svenska erfarenhetsfröer också här i vårt hemland, att vi vill vårda plantorna så att de kan slå rot och sedan spridas bland våra landsmän. Vi bar med oss många starka intryck från Sverige; svenskarnas känsla för och närhet till naturen, ett sunt och enkelt sätt att leva och bo, alla fina gamla traditioner, en utpräglad känsla för solidaritet och ett starkt skydd av människvärdet samt en hög professionalitet, tryghet, ordning och reda. Kort och gott vi ville förmedla hem lite av allt det som är svenskt, lite av av det som gjorde att vi såg Sverige som ett föredöme för Sloveniens väg in i framtiden; ett solidariskt samhälle och ett av de bäst organiserade och högst effektiva länder i världen.
Det var sådana tankar som för oss, en skara Sverige entusiaster, framstod som ledsnöret för ett nytt projekt. Samlade kring den legendariska Majda Kobal, en person hängiven både till sin medicinska profession liksom till sina svenska vänner och landet Sverige, beslutade vi att bilda en förening vars bärande tanke skulle vara att uppmuntra vänskapliga förbindelser mellan Svenskar och Slovener. Och detta håller vi på med än. Vi hoppas att ni vid läsning av den framlagda jubileumsutgåvan ”Våra tjugo år” känner igen andan som råder i vår förening och att ni också kan bedöma huruvida de gångna tjugo åren stämmer överens med de uppsatta målen vid föreningens födelse.
Janez Pergar