Culture and language
Culture and arts have had a special significance in the history of Slovenia, theirs was the role of substituting the lack of national, political and government institutions as well as the historical deficiency of national sovereignty. For this very reason national culture is understandably of prime importance for Slovenians even today. The cultural creativity is abundant and varied and Slovenia is most probably the only country in the world with one of its state holidays dedicated to culture.
In Slovenia, literature continues to be one of the most prestigious and respected forms of art. The first records in the Slovenian language reach back to the turn of the first millennium A.D., and are known as the Freising manuscripts (Slov. Brižinski spomeniki), and are kept at the Bavarian Main State Archive in Munich. In the Slovenian national literature two names stand out as having great significance, Primož Trubar, who in 1550 printed the first book in the Slovenian language, and poet France Prešeren, whose poem Zdravljica is also the Slovenian national anthem.
In 2010 Ljubljana was chosen by UNESCO as the World Book Capital. Maribor, the second largest city of Slovenia, was the European Capital of Culture in 2012.
The offer of cultural events in Slovenia is exceptionally varied and can satisfy even the most demanding visitors. Especially in summer a number of high-quality festivals take place in Slovenia, featuring a number of world renowned artists.
Slovenia is situated at the crossroads of four linguistic-cultural groups: Slavic, Germanic, Romanic and Ugro-Finnish. In many natural and social regards Slovenia can therefore be considered a transit state.
The Slovenian language belongs to the southern branch of Slavic languages. It has played a crucial role in the history of the Slovenian nation and continues to represent the foundation of the Slovenian national identity. Around the year 1.000 AD the Freising Manuscripts (Slovenian: Brižinski spomeniki) were written as the first written document in the Slovenian language and the first Slavic record in the Latin script.
2 million people speak the Slovenian language. In spite of numerous foreign influences, in particular German, it has preserved a unique and rare peculiarity: the use of dual (besides the singular and plural grammatical numbers). Furthermore, it is often characterized as the most diverse Slavic language in terms of dialects.
Språk och kultur
Slovenska språket, kulturen och konsten intar i slovenernas historia och nationell identitet en central plats. Kulturen ersatte genom tiderna bristen på nationella, politiska och statsbärande institutioner. En egen, självstädig kultur och språk, som genom århundraden i det mångnationella Österrike och därefter sju decennier i Jugoslavien hade en underordnat roll, övertog den historiska rollen av politisk legitimation för en nationell självständighet och konstituerandet av en slovensk nation. Detta förklarar slovenernas intensiva förhållande till den enande kulturen, ett faktum som i den fria Slovenien hedras genom en lagstadgad, arbetsfri kulturhelg.
Mångfalden och rikedomen i det slovenska kulturrummet kan förklaras också genom landets ringa storlek och det fördelaktiga geostrategiska läget mellan den germanska, latinska, sydslaviska och ungerska kulturer. En rik egen skaparkraft och dagliga impulser från grannländerna verkar och påverkar författare, diktare, målare, arkitekter, kulinariker, kompositörer och alla andra medborgare att värdesätta kulturen som den enande kraften som bevarade Slovenerna att genom århundraden överleva som ett folk.
I den sydöstra Alpregionen möts fyra olika kulturspråk: slovenska, tyska, italienska och ungerska. Slovenien är också i detta avseende ett transitland. Slovenskt tungomål ordnas in i den sydslaviska språkstammen tillsammans med kroatiska, serbiska och makedonska. Runt året 1000 e. K. skrevs det första kända dokumentet på slovenska, ett första dokument på ett slaviskt språk med latinska skrivtecken överhuvudtaget. För Slovener har just språket varit det klister som genom århundraden i en tysktalande omvärld bevarade folkstammens identitet och överlevnad. Att det är ett urgammalt språk bekräftas bl.a. av en säregen konstruktion med singularis, dualis och pluralis.
Slovenska talas idag av drygt två miljoner människor i hemlandet och i de angränsande länderna Italien, Österrike, Ungern och Kroatien.